Mina stigar

Kom med, jag ska visa dig mitt rike. Du är välkommen som du är. Kom ihåg bara - lyssna till marken och tiden, dessa stigar berättar vem du är och vart du är på väg. Nu går vi.

Vi vandrar upp för vägen bakom huset, den som leder upp mot berget och skogen, förbi hagar och gamla ladugårdar, tills vi kommer till trakorstigen som för oss till det dunkla rike som är mitt.

På vägen passerar vi den övergivna gamla smedjan, just innan skogen tar vid.

Där inne har tiden stått stilla. Allt står kvar som det en gång användes, täckt av damm och gamla minnen.

Han släppte hammaren och gick. Varför återvände du aldrig?

Mina stigar är dina, mitt lilla troll.

Jag anar saker i dessa marker. Om livets storhet och vad skogen gömmer. Det handlar om att se, det handlar om att höra. De finns här, mina väsen, som ingen gud kunnat ersätta.

Ett stenröse mitt i skogen väcker fantasin, väcker tanken. Vem och varför?

Vi bär hem omätbara rikedomar.